Jaha!
Jaha! Se hur snabbt och enkelt det gick idag då! Då fortsätter jag...
Igår var det festligheter, god mat, vin och sällskap. En sak har jag funderat mycket kring, och det är vissa killars behov av att mäta sig med/mot varandra. Det kan börja med frågor om arbete övergå till bil och andra intressen, precis som en dragkamp där det gäller att vinna flest omgångar, varför är det så? Precis som om dessa frågor kategoriserar och bestämmer vem du är som person. Jag menar jag ÄR inte mitt yrke eller mitt fritidsintresse, det finns en person bakom som i mina ögon är så mycket mer intressant. Det andra är egentligen betydligt ytligare, visst ställer även jag frågor som en galning när jag inte känner en person, men det är av nyfikenhet, inte för att "mäta" mig med personen. Kanske har tjejer ett annat sätt att "mäta" sig, då tänker jag på kläder, mode, smink och andra markörer. Hur ofta har jag inte kännt tjejers blickar som studerat mig från tå upp till hårfästet?
En annan tanke som slog mig är hur snabbt vi bildar oss en uppfattning om andra personer. Läste någongång att det handlar om sekunder, det som skapar första intrycket. När det gäller utseendet växer alltid detta. Ju mer jag lär känna en person desto vackrare, personligare och säregnare blir personen. Något jag lagt märke till hos en person försvinner, blir ett med personligheten, omvandlas och smälter in. Därför kan jag reagera ibland när någon vill justera en glugg mellan sina framtänder, operera ett utåtstående öra eller näsa. Det kan kännas som att personen begår våld som sin egen personlighet, suddar ut en del av sig själv. Sedan finns det klart tillfällen där jag också förstår behovet, där personer mår psykiskt dåligt osv. Alla är vi unika.
Igår var det festligheter, god mat, vin och sällskap. En sak har jag funderat mycket kring, och det är vissa killars behov av att mäta sig med/mot varandra. Det kan börja med frågor om arbete övergå till bil och andra intressen, precis som en dragkamp där det gäller att vinna flest omgångar, varför är det så? Precis som om dessa frågor kategoriserar och bestämmer vem du är som person. Jag menar jag ÄR inte mitt yrke eller mitt fritidsintresse, det finns en person bakom som i mina ögon är så mycket mer intressant. Det andra är egentligen betydligt ytligare, visst ställer även jag frågor som en galning när jag inte känner en person, men det är av nyfikenhet, inte för att "mäta" mig med personen. Kanske har tjejer ett annat sätt att "mäta" sig, då tänker jag på kläder, mode, smink och andra markörer. Hur ofta har jag inte kännt tjejers blickar som studerat mig från tå upp till hårfästet?
En annan tanke som slog mig är hur snabbt vi bildar oss en uppfattning om andra personer. Läste någongång att det handlar om sekunder, det som skapar första intrycket. När det gäller utseendet växer alltid detta. Ju mer jag lär känna en person desto vackrare, personligare och säregnare blir personen. Något jag lagt märke till hos en person försvinner, blir ett med personligheten, omvandlas och smälter in. Därför kan jag reagera ibland när någon vill justera en glugg mellan sina framtänder, operera ett utåtstående öra eller näsa. Det kan kännas som att personen begår våld som sin egen personlighet, suddar ut en del av sig själv. Sedan finns det klart tillfällen där jag också förstår behovet, där personer mår psykiskt dåligt osv. Alla är vi unika.
Kommentarer
Postat av: Maria
Intressanta funderingar du bär på. Första intrycket är svårt att ändra på och tyvärr bär man på många fördomar som man egentligen inte är medveten om.Människans inre är ju som du säger det viktigaste men det syns ofta inte vid första mötet, och många tar det ganska lång tid innan man kommer inom skinnet. Precis som du säger blir personen också ofta då vackrare både utåt och inåt.
Trackback